Det går snabbt längs motorvägen. Det är gles trafik och vi håller den hastighet, som jag vågar köra. Inte vill vi ju köra alltför mycket över gällande hastighet. Vi lämnar departementet Alpes-Maritimes och kommer in i det sydligaste departementet, som är Var. Snabbt ser vi avtaget till Fréjus, så nu är det dags. Lite småslantar i elefantörat och så far bommen upp och vi kan passera.
Guiden berättar att Fréjus är en av de städer som grundades av Romarna. Den grundades av Julius Ceasar år 49 f Kr, som en handelsstad. Numera är den hopväxt med grannstaden St-Raphaël och har ungefär 50.000 innevånare. Det finns en berömd kyrka där.
Jag har i alla fall tur med skyltarna denhär gången och vi kommer rakt in på gamla stan. Där finns en parkeringsplats och jag ser en skylt om Office de Tourisme. Som gjort för oss. Jag parkerar bilen och så går vi dit. Jag ber om en karta och frågar var kyrkan är. Den är runt hörnet så det är inget problem. Så sätter vi oss ner för att titta på karta och få en överblick av staden. Vi låter oss väl smaka av karamellerna, som de har satt fram åt turisterna och så går vi ut för att promenera mot kyrkan. Det duggregnar, men ingen ids öppna paraplyet. Sommarregn väter ej, brukar man ju säga.
Det är folktomt när vi kommer till torget där kyrkan finns. Vi ser några skyltar och går in genom en port. Det visar sig att vi bara har kommit in i en souvenirbutik. Ingången till kyrkan ligger runt hörnet. Så vi går ut igen och när vi är runt hörnet så ser vi ingången. Här finns inte några skyltar. Kyrkan eller egentligen katedral St-Léonce är från 1100-talet, men dopkapellet är från 400-talet. Det här gör ju att lite av historiens vingslag borde höras. Väl inne ser vi dopkapellet genast till vänster. Rakt framför står en jättestor bukett av röda nejlikor. Är det är något på gång, eller har de alltid kyrkan dekorerad med blommor? Vi går in till dopkapellet och beundrar tyst det mäktiga rummet med den stora dopfunten. Sedan går vi tillbaks och vidare in i kyrkan. Det är en stor och mäktig kyrka. Den har inte så många stora tavlor, som jag förställt mig utan istället har den mängder av stora gobelänger, som hänger längs väggarna.
Under en sakta promenad runt i den svala stenkyrkan och beundrar vi både gobelänger och tavlor och pelare. Det är en mäktig höjd i denna katedral. Vi kunde ha stannat en stund till, men vårt schema är tufft idag. Vi ville bara få en liten känning av Fréjus och nu har vi fått det. Så går vi tillbaks till bilen och försöker sedan hitta ut ur staden. Under min felkörning får jag syn på några gamla pelare, som antagligen härrör från det gamla systemet med akvedukter, som det skrevs om i guideboken. Som jag brukar säga: En felkörning innebär bara att man får se lite mer.
Guiden berättar att Fréjus är en av de städer som grundades av Romarna. Den grundades av Julius Ceasar år 49 f Kr, som en handelsstad. Numera är den hopväxt med grannstaden St-Raphaël och har ungefär 50.000 innevånare. Det finns en berömd kyrka där.
Jag har i alla fall tur med skyltarna denhär gången och vi kommer rakt in på gamla stan. Där finns en parkeringsplats och jag ser en skylt om Office de Tourisme. Som gjort för oss. Jag parkerar bilen och så går vi dit. Jag ber om en karta och frågar var kyrkan är. Den är runt hörnet så det är inget problem. Så sätter vi oss ner för att titta på karta och få en överblick av staden. Vi låter oss väl smaka av karamellerna, som de har satt fram åt turisterna och så går vi ut för att promenera mot kyrkan. Det duggregnar, men ingen ids öppna paraplyet. Sommarregn väter ej, brukar man ju säga.
Det är folktomt när vi kommer till torget där kyrkan finns. Vi ser några skyltar och går in genom en port. Det visar sig att vi bara har kommit in i en souvenirbutik. Ingången till kyrkan ligger runt hörnet. Så vi går ut igen och när vi är runt hörnet så ser vi ingången. Här finns inte några skyltar. Kyrkan eller egentligen katedral St-Léonce är från 1100-talet, men dopkapellet är från 400-talet. Det här gör ju att lite av historiens vingslag borde höras. Väl inne ser vi dopkapellet genast till vänster. Rakt framför står en jättestor bukett av röda nejlikor. Är det är något på gång, eller har de alltid kyrkan dekorerad med blommor? Vi går in till dopkapellet och beundrar tyst det mäktiga rummet med den stora dopfunten. Sedan går vi tillbaks och vidare in i kyrkan. Det är en stor och mäktig kyrka. Den har inte så många stora tavlor, som jag förställt mig utan istället har den mängder av stora gobelänger, som hänger längs väggarna.
Under en sakta promenad runt i den svala stenkyrkan och beundrar vi både gobelänger och tavlor och pelare. Det är en mäktig höjd i denna katedral. Vi kunde ha stannat en stund till, men vårt schema är tufft idag. Vi ville bara få en liten känning av Fréjus och nu har vi fått det. Så går vi tillbaks till bilen och försöker sedan hitta ut ur staden. Under min felkörning får jag syn på några gamla pelare, som antagligen härrör från det gamla systemet med akvedukter, som det skrevs om i guideboken. Som jag brukar säga: En felkörning innebär bara att man får se lite mer.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar